Skogsavverkning

Så det finns en mängd olika lagar och regler kring avverkning av skog och om du som privatperson ska avverka skog så bör du kolla upp vad som gäller så att du inte gör något fel. Innan själva avverkningen görs så bör man tänka på göra en inventering av skogsbeståndet för att se om det verkligen är lämpligt för skogsavverkning. Det kan ju också vara så att det är något annat bestånd som kanske är mer lämpligt. Sedan är det en bra ide att märka upp just det område som ska avverkas och detta främst så att man ska vara säker på att inte grannens skog påverkas av detta och kanske blir avverkat av misstag. Sedan kan det också finnas träd som ska sparat i viltvårdande syfte och om det finns sådana så behöver dessa i så fall märkas ut. Sedan är det också viktigt att markera ut körvägar så att transporten av virket ska kunna ske så effektivt som möjligt.

Som med det mesta i Sverige så finns allt reglerat och samma gäller när det kommer till avverkning av skog. Det finns lagar och regler som man bör känna till och det finns styrelser och annat som ser över sådant som rör avverkning av skog. Så du som privatperson som ska avverka skog har en del saker som du bör kolla upp innan di sätter igång. Det finns en lag, skogsvårdslagen, och enligt den får man naturligtvis inte avverka precis hur som helst. Bland annat så får man enligt skogsvårdslagen inte ta upp hyggen om skogen fortfarande är vid god tillväxt. Om det är föryngring som är större än en halv hektar så måste detta anmälas till Skogsvårdsstyrelsen åtminstone sex veckor i förväg. Sedan finns det även speciella bestämmelser som gäller för avverkning av ädellövskog. På en del platser till exempel där skogen är svårföryngrad så krävs det att man ska ha tillstånd för slutavverkning.

Man kan ju fråga sig varför man ska röja över huvud taget. Det är ju så att när du röjer skogen så fördelas tillväxten på grövre men också på färre stammar. Detta är bra eftersom träden sedan kan stå emot snö och vindar lite bättre. Dessutom så har man faktiskt en möjlighet att gynna de trädslag som passar just dina marker bäst. Genom att röja får man i slutändan grova träd och detta i din tur ger ju bättre lönsamhet eftersom den slutliga skogen som ska avverkas blir grövre och även kan avverkas tidigare. Om man inte röjer skogen så kan det innebära att mans edan har en skog med en massa klena stammar och dessa kostar ju lika mycket att avverka som de grova. I och med det så blir kostnaderna högre och kanske till och med skjuts framåt i tiden vilket innebär att hela omloppstiden förlängs.

Jag skrev lite om gallring av skog i det förra inlägget och här tänkte jag skriva lite mer om vad man bör ta hänsyn till mer när man gallrar samt när man ska göra gallringen. När det är dags för gallring bör man ta hänsyn till inte minst den känsliga naturen. Man bör tänka på att fornminnen samt kulturminnen ska skyddas och inte minst att man ska undvika alla markskador. När ska man då gallra? Det är viktigt att gallra i rätt tid och man kan säga först och främst att gallring av yngre skog bör ske i rätt tid. Man ska inte vänta för länge för gör man det några år för sent så kan det vara så att träden har vuxit sig långa och blivit klena och stormkänsliga. Pratar man däremot om medelålders skog är det inte lika känsligt men man bör ändå se till att den sista gallringen inte görs för sent. Äldre skog däremot ska normalt inte gallras alls. Tidpunkten för gallringen bär väljas med hänsyn till att skador på mark och den kvarstående skogen undviks.

Att föryngra skogen är en minst lika viktig del som att avverka den och alla skogsägare måste någon gång föryngra skogen. På en del områden och på en del marker så kan det vara att föredra naturlig föryngring eller sådd. Men handlar det däremot om större ytor så är plantering den mest effektiva metoden. Det är också det säkraste sättet att få nya träd och ny skog. Så som jag skrev tidigare så finns det ett antal olika sätta att föryngra sin skog på och vilka metoder och så som man väljer att använda sig av varierar lite beroende på vad det är för träslag vi pratar om samt vilka förutsättningar marken har. Numera finns det nya miljökrav som ställs och enligt dessa ska man i första hand se till att alla föryngringsprocesser har sin utgångspunkt i naturliga processer. Detta tycker jag är bra eftersom jag personligen gärna ser till att allt ska ses ut miljösynpunkt.

För länge sedan så utförde man all avverkning manuellt. Främst för att arbetsredskapen var mycket dyra. Det har sedan genom tiderna utvecklats en massa olika redskap och framför allt olika typer av sågar har använts. I början av 1900-talet så började man använda sig av bågsågen och denna underlättade arbetet betydligt eftersom den framför allt krävde lägre kraft än de sågar som tidigare fanns. De första motorsågarna som kom var otympliga. De var tunga och stora och man använde sig av en yxa vid kvistning ända in på 1960-talet. Men senare kom det motorsågar som var betydligt lättare och som kunde användas även vid kvistning. Nuförtiden däremot så använder man sig av skogsmaskiner, så kallade skördare allt oftare och särskilt då vi talar om professionell avverkning. När det däremot gäller mindre avverkning av hobbykaraktär så är det dock motorsågen som man fortfarande använder sig av än idag.

Gallring av skogen görs för att man ska vårda och utveckla skogen. Om man gallrar rätt så innebär det att man får en bättre och kraftigare skog och mer värdefulla träd. Att gallra skogen gör man två till fyra gånger under en omloppstid. Att planera gallringen är viktigt. På en skogsbruksplan kan man se vilka områden det är som behöver gallras samt var det ska gallras. Det är bra att planera gallringen med tanke på vad det är för bestånd du vill ha i framtiden. Välj utifrån det vilka trädslag som ska gynnas och här är det viktigt att du tänker långsiktigt. Det kan vara dåligt för din ekonomi att försöka maximera kortsiktigt ekonomiskt utfall. Det kanske är bra för stunden men ser man det långsiktigt så är det inte bra. Om du tycker att du inte kan eller hinner så kan du alltid ta hjälp av planeringen.

Avverkning är ett ord som man använder sig av när man talar om att hugga ner skog. Det finns flera olika sorter av avverkning och jag kommer att skriva om de olika sorterna här. Den första sorten är den som kallas för första gallring och den utförs när skogen fortfarande är relativt ung. Det som man gör vid den första gallringen är att man avverkar, alltså hugger ner de träd som är olika resten av beståndet. Det kan också röra sig om skadade träd. Dessutom vill man särställa de finare stammarna och säkerställa så att dessa ska växa bättre. Den andra gallringen sedan innebär att man om det behövs gör samma sak som vid första gallringen och alltså särställer i högre grad nu. Den sista delen är den som kallas för slutavverkning och då tar man alltså ner resten av den grova skogen vilket innebär att träden vid den tiden har en ålder på ungefär 120 år.

Som jag skrev ovan så är den svenska skogen oerhört viktig ut många olika synpunkter och därför ser man också till att efter avverkning plantera skogen på nytt och just detta kommer jag att skriva lite mer om längre ner i bloggen. Men här tänkte jag först och främst peka på några faktorer till på varför den svenska skogen är viktig för oss förutom de ekonomiska faktorerna som den bidrar till. För många människor i Sverige är skogen en möjlighet till rekreation och detta får man inte glömma bort. Ta till exempel orientering, jakt, fiske, bärplockning eller svampplockning allt det sker i skogen och är oerhört viktigt för många människor. Dessutom så är faktiskt skogen arbetsplats för väldigt många människor i Sverige. Närmare bestämt så är det över 90 000 människor som är sysselsatta inom skogsbruket samt skogsindustrin. Så det svenska skogsbruket ska alltså både svara upp till krav på produktion men även möjligheten till rekreation samt miljöhänsyn.

I Sverige har vi mycket skog som de flesta av er säkert redan känner till. Men visste nu hur mycket skog vi har? Faktum är att lite mer än hälften av Sveriges yta täcks av skog. Närmare bestämt är det 22,7 miljoner hektar. Vem är det då som äger all denna skog? Man kan säga att cirka 50% av den svenska skogen ägs av privatpersoner. Sedan är det de svenska skogsbolagen som äger 25% och de resterande 25/ ägs av kommuner, olika stift och så vidare. Skogen i Sverige har alltid haft stor betydelse för landets samhällsekonomi. Både sågverkens trävaror men också pappersmassa och papper exporteras mycket och bidrar positivt till landet ekonomi. Ungefär 100 miljarder kronor kommer faktiskt från skogsindustrins produkter och det är mycket. Dessutom får man inte glömma bort att skogen är en viktig energiråvara. Vi använder både flis och pelletseldning både småskaligt men även storskaligt.